Maria var sprinter i polska landslaget
Som en virvelvind på exakt avtalad tid kommer Maria Pedersen till den avtalade intervjun. Är strålande glad och ser avundsvärt fräsch och välmående ut.
I unga år var hon sprinter i polska landslaget. I 15 år jobbade hon med försäljning och marknadsföring på Modos kansli.
Maria Pedersen är hudterapeut på Strömstads badhus spa-avdelning. Jobbet tog henne från Örnsköldsvik till Strömstad.
– Tänkte stanna ett och ett halvt år men det blev åtta. Detta är mitt tredje jobb i Sverige. Har även varit gymnastiklärare, berättar hon i relaxrummet en trappa upp. Utsikten mot frostiga Södra hamnen har inte mycket i övrigt att önska.
Maria gick en privat terapiutbildning i Stockholm. Var klar på sommaren. Sökte sex tjänster.
Var ligger Strömstad?
– Någonstans vid Norge-gränsen, svarade hennes man Hans Westberg.
Maria tackade ja på telefon.
– Nu var det snabba ryck, som det alltid är när Maria är med i bilden. Vi tog bilen till Stockholm, packade hennes pinaler och åkte till Strömstad.
Maria har lägenhet i Strömstad. Hans bor villa och är egen företagare i Örnsköldsvik. Två månader i taget brukar han vara i Strömstad.
Maria kommer från en ort 20 mil öster om Berlin.Gick i vanligt gymnasium och idrottsgymnasium. Var polsk landslagssprinter på 100 och 200 meter och hade bronsmedaljören på 4x400 meter vid Tokyo-OS 1964, Marian Filipiuk, som tränare. Maria minns med glädje sina aktiva år.
– Vi tävlade bland annat i Tyskland, Sovjetunionen och Rumänien men aldrig i Sverige. Till väst fick jag aldrig åka. Far var militär och min bror gick på militärhögskola.
I Polen träffade Maria sin första man, en svensk, och hon flyttade med honom till Örnsköldsvik-trakten och tränade ingen mindre än skidskytten Magdalena Forsberg.
– Det var en fantastisk frihet att få komma till Sverige. Här fanns allt. När jag skulle handla visste jag inte vad jag skulle köpa. Det fanns så mycket att välja mellan. Ändå levde min familj bra i Polen. Vi hade tillgång till speciella militärbutiker.
Modo behöver ingen närmare presentation. Ingen annan hockeymetropol i världen har per invånare producerat lika många proffs som Örnsköldsvik. Totalt rör det sig om cirka 25 spelare av världsklass. Peter Forsberg, Anders Hedberg, Marcus Näslund, tvillingarna Henrik och Daniel Sedin... Raden är lång.
Inom två mils radie finns sju hockeyhallar. Den senaste är Fjällräven Center där Peter Forsberg är medfinansiär.
– En del av förklaringen till Modo Hockeys framgångssaga är träningshallen där ungdomar fick hur mycket tränings- och speltid som helst. Sedin-brödernas pappa Tommy Sedin och Sture Andersson lade grunden för en era som nu tycks vara slut. Idag köps färdiga spelare, berättar Hans.
Maria vill inte vara utan Modo-tiden.
– Nej, men till slut blev det för mycket. Allt handlade om hockey. Alla pratade hockey. Livet är ju mer än hockey. Därför bröt jag upp.
Maria öser beröm över Modo-andan bland selarna.
– Alla var ödmjuka och alla hejade på alla i Örnsköldsvik. Det fanns ingen plats för enskilda divor. Toppspelarna var så många. Och ingen lyfte på ögonbrynen för att Forsberg eller Sedinarna kom på stan.


























