”70 är det nya 50” sägs det, och det tycks stämma. Dagens pensionärer matar inte ankor och löser korsord, de åker på golfresor och kör husbil. De är hurtiga individer som är klädda i gympaskor, jeans och seglarjackor. Det är annat än min gammelmorfar som alltid bar pressvecksbyxor och kavaj, oavsett veckodag.
Han föddes 1915 i Polen och kom till Sverige efter andra världskrigets slut. På ålderns höst trivdes han bäst mellan hemmets fyra väggar. Om någon av hans barn med familjer skulle resa bort eller åka på en utflykt fick de alltid höra ”Vad ska det vara bra för när ni kan vara hemma?”.
Gammelmorfars favoritsysselsättning var att mata guldfisken, som innan den gick hädan hade en imponerande övervikt. 60, 70 och 80-åringar idag har lite högre ställda krav än så och har en uppsjö av aktiviteter att välja på. De är ständigt upptagna.
Fram till helt nyligen var min mormor ute och seglade hela somrarna med sin särbo. Nu har de bytt båten mot en husbil och kuskar land och rike runt med den. De går på bio, konserter, museum, bjudningar, föreläsningar, mässor och utställningar. Det bär mig emot att erkänna, men min mormor är mer aktiv och svårare att boka än jag ens är i närheten av.
Detsamma gäller farmor. Hon fyllde nyligen 77 år och det visade sig vara en omöjlighet att ens kunna ringa henne den aktuella dagen. Hon skulle på lunch och fika under dagen, och på kvällen ut och dansa med sin pojkvän. I sommar har hon hunnit avverka ett antal matfestivaler, allsångskvällar, spavistelser och en utlandsresa. På vintrarna sjunger hon i kör varje vecka och träffar vännerna från syjuntan.
Pojkvännen träffade hon förresten under just en allsångskväll i parken förra året. Hon var änka sedan några år tillbaka och jag hade försiktigt frågat om jag fick sätta in en kontaktannons åt henne i tidningen Senioren. Livet blir ju så mycket roligare om man har någon att dela det med.
Efter viss tvekan från farmor fick jag grönt ljus, men jag hann inte ens skicka i väg annonsen innan hon hade ordnat en dejt på egen hand. Där i parken i augustinatten hade hon spanat in en stilig herre, och med några enheter i blodet kände hon sig modig nog att gå fram till honom. Hon fick hans nummer och resten är historia.
Själv svajpar jag förstrött i dejtingappar och ratar den ena killen värre än den andra. Och nej, jag är inte för kräsen. Ni skulle bara veta hur många som i sin profil poserar med fiskar, spänner sig i bar överkropp eller gör något annat ytterst osexigt. Inte nog med att pensionärerna har mer fullspäckade scheman än oss unga, de är också bättre på att dejta. De skapar rum för spontana möten och umgås i verkliga livet.
Idag lever vi längre och är friskare högre upp i åldrarna. Samhällets syn på ålderdom har även förändrats. Genom att jag nu har beskrivit pensionärer som ”aktiva” kan jag dock ha bidragit till att spä på stereotypa bilder av äldre och gjort mig skyldig till ”ålderism”. Det är diskriminering eller fördomar baserade på en persons kronologiska ålder. Oftast är det äldre personer som utsätts för ålderism.
Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet, förklarar att vanliga stereotyper av äldre är att de är sköra, sårbara eller ensamma, liksom att de är nyfikna, kreativa och aktiva. Hon menar att det finns en mångfald som präglar den åldrande befolkningen – vi blir alltmer olika när vi åldras. Således behövs ett nytt språk och nya bilder för ålderdom.
Hur äldre framställs i media påverkar attityder och beteenden, poängterar Iwarsson. I både media och i populärkultur hörs dagligen ord och uttryck som är laddade med ålderism.
Så för att vara tydlig: jag tror inte att alla äldre är aktiva, precis lika lite som jag tror att alla äldre är passiva. Jag gläds helt enkelt åt att min mormor och farmor får leva innehållsrika pensionärsliv, vilket inte var lika självklart bara för några decennier sedan.
Fakta om ålderism
Begreppet ålderism introducerades på engelska (ageism) i slutet av 1960-talet av den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Butler. Enligt WHO är ålderism ett samlingsord för fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Det kan alltså förklaras som åldersbaserad diskriminering.
Det är oftast äldre personer som utsätts, men ålderism kan även drabba unga och brukar i så fall benämnas “omvänd ålderism”.
Källa: Lunds universitet, lu.se.
