Vad som först var tänkt att bli en intervju om övergången från Örebro HK till Timrå IK blev till något helt annat. Något mycket viktigare än resultatbörsen, den statistiska jämförelsen med föregående säsonger och drömmarnas mål i Nordamerika (NHL).
Bakom de positiva ögonen hos en hungrig talang fanns en annan blick och sanning. Det var ofiltrerade ord som skildrade verkligheten utanför ishockeyrinken, omklädningsrummet och testosteronstinna muskelmätningar i rusets stund.
Lukas Sagranden från Strömstad, fostrad i Lions HC, hyllad i Örebro HK, älskad av familj och vänner, lyfte på locket till själens brunn för att släppa in ljuset till livets källa. Att som 19-åring öppet våga prata om psykisk ohälsa kräver en obeskrivlig styrka.
I en avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan framgår att nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom, skriver forskning.se Vanligtvis drabbades idrottarna när de var mellan 17 och 21 år.
Författaren till avhandlingen, Cecilia Åkesdotter, menar också att stigmat bland elitidrottare kring psykisk ohälsa är stort.
– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger hon till sajten.
I början på juni bröt släggkastaren Grete Ahlberg ihop när hon misslyckades att gå vidare i EM-kvalet i Rom. Under intervjun med Sportbladet rann tårarna.
– Det här handlar om så mycket mer än att prestera. Jag ser inget hopp någonstans. Jag har tränat så mycket och gjort allt så bra som man ska göra, men det känns bara sämre och sämre. Det känns som att allt jag gjort tidigare ... Tjejen som hade pondus, självsäkerhet och älskade livet ... Hon är borta”, säger 26-åringen.
Lukas Sagranden berättar öppet om sin resa för att hjälpa andra. Att ta sig själv på största allvar är inte bara en inre läkningsprocess. Det är lika mycket att ge sin omgivning en chans att förstå sakernas tillstånd – oavsett förutsättningar.
Men när psykisk ohälsa träffar själen finns inga logiska slutsatser för den som står utanför. Det är en smärta som är svår att sätta ord på, hantera och förstå. För tänk om det vore så enkelt att bara prata till alla som vill lyssna och stötta?
Det är lättare sagt än gjort – men 19-åringen pratar inte bara för sig själv. Rösten utåt kan vara fyren i mörkret och räddningen som kan hjälpa många på riktigt. Lukas Sagrandens mod får mig att lyssna på livet.
