I mars 2020 beslutade den norska regeringen att i praktiken stänga gränsen mot Sverige, på grund av de hårda karantänsregler som infördes. Arbetspendlingen och gränshandeln blev avstängda direkt. Konsekvenserna för norra Bohuslän och Østfold (Viken) blev förödande. När gränshandeln försvann blev tusentals personer utan jobb. Familjer kunde inte besöka varandra. Man kunde inte träffas för bröllop, begravningar, dop och julaftonsfiranden.
I en nyutkommen antologi ”Pandemin stängde gränsen – Hur gör vi vid nästa kris?”, utgiven av Svinesundskommittén, diskuterar beslutsfattare på båda sidorna av gränsen lärdomar av pandemin och vad som behöver göras för att vara beredda på nästa kris.
Under pandemin förlorade Strömstad 1 500 arbetstillfällen, skriver kommunalrådet Kent Hansson. Hans kollega i Eid kommune i Norge, Kamilla Thue, skriver att plötsligt kunde 100 av kommunens anställda inte komma till jobbet, eftersom de bodde i Sverige. Det var ”vanskelig å få gehør” hos beslutsfattarna i Oslo att lättnader krävdes för att låta arbetspendlare korsa gränsen, vilket skedde senare. Men många svenskar blev särbehandlade på arbetsplatsen och hänvisades till egna bord i fikarummet. Kent Hansson beklagar den polarisering och otrevliga stämning som spreds på sociala medier.
Ett tema i texterna är att Sverige och Norge hade olika strategier för att begränsa coronavirusets spridning. I Norge tog regeringen snabba beslut och ägnade sig åt detaljstyrning. I Sverige fick Folkhälsomyndigheten stort ansvar och 21 regioner hade ansvar för sjukvården. Ordföranden i Coronakommissionen, Mats Melin, konstaterar att öppna gränser kräver ömsesidigt förtroende och en samsyn som inte fanns. Just därför är det viktigt att vi nu, efter pandemin, samverkar mellan länderna för att skapa en samsyn som gör att vi kan hålla gränsen öppen.
Ett annat tema i texterna är den frustration som fanns på båda sidor om gränsen och att beslutsfattare i Oslo och Stockholm inte förstod vilka problem som den stängda gränsen orsakade. Riksdagsledamoten Johan Hultberg skriver att gränsbygdernas unika förutsättningar måste hanteras genom särlösningar. Nordiska ministerrådet borde utfärda en garanti om gränsfrihet. Fd regionrådet Kristina Jonäng konstaterar att ”vi agerade panikartat och dialogen mellan nationerna var bristfällig”.
Så vad behöver göras? Boken avslutas med en lista på tolv konkreta politiska förslag som alla regeringar i Norden borde överväga. Myndigheterna måste synkronisera sina krisplaner, utveckla en modell för samarbete och genomföra gemensamma krisövningar i gränsregionerna. Regeringarna bör skriva under ett avtal om att undvika stängningar av gränsen i fredstid. Länderna måste erkänna varandras arbetsgivarintyg om endast arbetspendling tillåts. Nordiska ministerrådet måste ha en beredskap för att hantera pandemier.
Alla dessa förslag är viktiga och bör läsas av beslutsfattare i Oslo och Stockholm. En sådan kris som drabbade gränsregionen under pandemin vill vi inte uppleva igen. Håll gränsen öppen!
Fotnot: Boken kan läsas och laddas ned på Svinesundskommitténs hemsida: svinesundskommitten.com
