Replik på: Har Peter Kullgren (kd) aldrig varit på kosläpp?
1988 beslutade Riksdagen om den så kallade beteslagstiftningen. Då, för 36 år sedan, stod en majoritet av Sveriges alla mjölkkor uppbundna i stallar med begränsad rörelsefrihet. Då behövdes lagen för att stärka djurvälfärden. I dag, nästan fyrtio år senare, ser det annorlunda ut på de svenska mjölkgårdarna.
De flesta mjölkkor lever i moderna, ljusa lösdriftsstall med stora ytor för rörelse. Här väljer korna själva när de vill äta, vila, umgås och på många gårdar även mjölkas, då de mjölkas i robot.
Alla djurhållare är positiva till bete, vilket gynnar biologiskt värdefulla betesmarker. Men det ser olika ut på gårdarna vilket påverkar hur de lyckas med logistik och bete.
I de flesta lösdriftsstallar grupperas mjölkkon och då krävs också fållor för att bibehålla dessa grupper även vid utevistelsen. Det är en utmaning att näringsförsörja en modern mjölkko på bete.
Det finns ingen djurhållare som vill låsa in sina mjölkkor, sinkor eller ungdjur men däremot vill vi modernisera beteslagen så att den anpassas till hur det ser ut i dag. Det är positivt att det nu pågår en utredning för att se om beteslagen behöver moderniseras och vi inväntar den rapporten.
Att läsa hur ledarskribenten i Strömstads tidning (15/5) utmålar bönder att inte se sina djur som levande varelser och bedriva ett djurplågeritåg är ovärdigt.
Djuren har fått det allt bättre i Sverige tack vare bonden och svensk mjölkproduktion är betydligt mer klimatsmart än i många konkurrerande länder.
Under samma tid har antalet svenska mjölkkor nästan halverats, från 564 500 till 295 000 i dag. Det tillsammans med att det byggs för lite nya stallar i landet är Sveriges verkliga problem.
Vi behöver volymsäkra svenska livsmedel och skapa förutsättningar att faktiskt kunna ta betalt för svensk mjölk som produceras av betande kor, vilket inte funkar när Sverige väljer att lagstifta i frågan i motsats till alla andra medlemsstater i EU.
I dag är hälften av mejeriprodukterna som konsumeras svenskproducerade. För ostar ser det ännu värre ut, sex av tio ostar som säljs i handeln är importerade från länder med lägre djuromsorgskrav. Utvecklingen går snabbt i fel riktning.
Om vi inte kan vända det här så tvingas vi i framtiden förlita oss på andra länders mjölkproduktion för att tillgodose våra behov. Det går stick i stäv med målen i den nationella livsmedelsstrategin.
Faktum är att höjd livsmedelsberedskap är ett krav för vårt nyblivna Nato-medlemskap. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en av nycklarna för svensk civilberedskap.
Det är bondens omsorg om djuren 365 dagar om året som säkrar en god djurvälfärd. För att producera mer mjölk behövs en beteslag i takt med tiden, men det får självfallet aldrig ske på bekostnad av djurvälfärden.
Per Anders Mattsson, ordförande LRF Strömstad
Sofia Karlsson, ordförande LRF Västra Götaland
Svar direkt:
Att djuren fått det bättre och många mjölkkor i dag inte står uppbundna månader i sträck utan går på lösdrift är utmärkt. Men det betyder inte att djuren inte vill eller behöver vistas utomhus, på naturmark, där de kan röra sig ännu friare, beta gräs och känna sol och vind. Som jag påpekar i min text visar de veterinärmedicinska studier som gjorts tydligt att kor som får gå ute på bete är friskare, lever längre och mjölkar bättre. Därför är det märkligt att en hel del inom LRF och andra delar av livsmedelsnäringen efterfrågar rätten att slippa släppa ut sina kor. Det är den typen av "modernisering" som åsyftas och det är vad som nu utreds.
Läs också: Tack Malin för en viktig text om utredningen att hålla kossor inlåsta året om
Att Sveriges mjölkbönder inte får tillräckligt betalt för sina produkter och att svensk mjölkproduktion minskar är definitivt ett problem. Lösningen är dock inte att backa bandet och försämra för djuren. Tvärtom. Dessutom behövs bättre information och märkning av livsmedel så att konsumenterna vet vad det är för mat de köper och hur djuren har haft det. Då skulle många säkerligen vara beredda att betala mer.
Malin Lernfelt
ledarskribent, Liberala nyhetsbyrån
