Han bildade ett band av både norska och svenska tjuvar och höll på 1780-talet till utanför staden vid Värmlandsbro och man fruktade att han skulle bränna staden.
De stal silver och andra dyrbarheter från framförallt Norge men även här i Norra Bohuslän.
Tjuvgodset såldes sedan runt om till hugade kunder.
Han bodde ett tag på Mon med sin hustru, men byggde sedan ett hus "väster om varvet", troligen på Kebal.
Eftersom han mestadels verkade i Norge ansågs det inte angå svenskt rättsväsen, men han ställdes till slut inför rätta och fängslades. 1788 var han dock åter i Strömstad men fängslades av de norska trupperna som gjort ett infall i Strömstad och fördes till Fredrikshald. Han lyckades dock fly ihop med flera av sitt band och kom 1791 till Strömstad igen och fortsatte sin gamla verksamhet framförallt i Norge.
Sedan slutar uppgifter om Tjuv-Halvord att finnas i stadens arkiv.
Det finns många myter om honom, till exempel om händelsen på Syd Hällsö. Det finns åtminstone tre platser som utpekas som "Tjuv Halvards håla", förutom den på Syd Hällsö även den s.k. Monekyrkan och i Tågerödsberget, båda på Kebal.
Att han skulle ha stulit från de rika och gett till de fattiga, nej, snarare att han var en förslagen rövare och tjuv.
Inge Lundberg
LÄS OCKSÅ: Dikten till Tjuv-Halvor
