Om skogsägaren tackar nej till det erbjudandet kan Skogsstyrelsen stoppa avverkningen för att Sverige inte ska förlora arter och viktiga livsmiljöer för dessa. Det beslutet baserar sig inte på Naturskyddsföreningens tyckande eller en överdriven omsorg om en enda fågel.
Den tretåiga hackspetten är förvisso väl värd att bevaras i sig men är framförallt en indikator på mycket höga naturvärden. Att hackspettar som livnär sig på insekter inte utrotas är väldigt viktigt för att förhindra granbarkborreangrepp. Att trasa sönder skogens ekosystem drabbar inte bara fåglar utan även de människor som kommer efter oss. Trädplantager är sköra och står inte emot storm, torka och andra klimatrelaterade prövningar som en naturskog har bättre förutsättningar för att klara.
När man läser artikel om den tretåiga hackspetten i Strömstads Tidning den 4/12 kan det framstå som att det är ett problem att det finns lagar och regler mot naturvärdesskövling. Problemet, både för den tretåiga hackspetten och skogsägarna är att skogsägare inte får veta att det finns andra metoder att bruka sin skog som både är hållbara och dessutom mer lönsamma än att kalavverka.
Skogsägaren får som sagt ersättning för att skydda skog med höga naturvärden -och om inte, kan skogsägaren till och med tjäna mer genom att plockhugga istället för trakthyggesbruk. Timmer, som växer i naturskog, får man mer betalt för än klena plantageträd. Att naturvärden och ekonomi i skogsbruket står i motsättning till varandra är ett narrativ som skogsindustrin vill sprida då de kräver kubik för att hålla sina enormt energikrävande industrier och skördemaskiner igång.
Skogsägaren säger i artikeln att han vill hugga i föryngringssyfte. Men det finns inget föryngringsbehov hos svenska skogar då nästan all gammelskog är borta. I södra Sverige finns det knappt 2% gammelskog kvar. Ja, det kan ta tid att få formellt skydd av sin skog och ersättning för det, men om skogsägare som ännu inte fått ersättning för att den skyddar sin skog kan hålla ut så kommer det att ändras. 2024 införs ett väntansavtal vilket innebär att markägare får ersättning av Naturvårdsverket i väntan på att ett områdesskydd bildas på deras mark.
På grund av hoten mot mångfalden har EU beslutat att minst 30% av Europas natur bör vara skyddad och håller på att ta fram ersättningsmodeller för skogsägare med skyddsvärd skog. Strategin är att anslå 20 miljarder euro om året, för att skydda och främja biologisk mångfald och ta till vara på naturens ekosystemtjänster. Eftersom Sverige inte ens har 30% skyddsvärd natur kvar så är det av yttersta vikt att vi gemensamt tar ansvar för de sista värdefulla artbankarna som fortfarande finns kvar.
Undertecknad har själv levt på en skogsgård i Tanums kommun där det plockhöggs varje vinter och det blev både bränsle, byggmaterial och ett överskott av ved samtidigt som skogens ekosystem var intakt. Tack vare plockhuggningen kan skogen år efter år fortsätta brukas för ved, jakt, bärplockning utan att mer och mer skogsmark behöver köpas upp för att man förstört den man har. Och så var det ju dessutom så underbart att kunna gå ut i blåsipps, vitsipps och liljekonvaljängarna om våren!
Att ytterligare några skärvor skog med höga naturvärden hittas och sparas i norra Bohuslän är ju att betrakta som oerhört glädjande.
Lisa Åstrand
Tretåig hackspett
Den Tretåiga hackspetten är idag rödlistad och är klassad som "Nära hotad".
Tretåig hackspett häckar i barr- och blandskog, även fjällbjörkskog, med stort inslag av döda och döende träd. Den häckar regelbundet från norra Dalsland - Närke - Västmanland - mellersta Uppland och norrut till Torne lappmark och Norrbotten.
Den är något mindre än större hackspetten och saknar röda inslag i dräkten. Den ger ett mörkt helhetsintryck genom att vingarna nästan är helt svarta samtidigt som kroppssidorna är tätt tvärvattrade i grått.
Källa: Artdatabanken, SLU
