För sex år sedan landade broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i brevlådorna hos närmare fem miljoner svenska hushåll. Syftet med utskicket från MSB var att vi skulle bli bättre förberedda på följderna av till exempel klimatkatastrofer, it-attacker eller militära konflikter. Har vi blivit bättre förberedda sedan dess? Vi borde ha blivit det med tanke på hur världsläget utvecklats de senaste åren.
Var har du din broschyr idag? Hemma hos oss hamnade den i kökets ”rörlåda”, där allt möjligt utan självklar plats, dimper ner. Där ligger den som ett dåligt samvete tillsammans med Karlssons klister, katternas vaccinationsbok, en oöppnad påse påskfjädrar samt ett dussin bläckpennor där bara ett fåtal fungerar. Men när broschyren skickades ut fanns det inte riktigt något konkret att oroa sig över, och många ansåg nog innehållet som ganska avlägset och så glömdes den bort.
Hyllorna länsades på toalettpapper
Men sedan kom de första fallen av corona, och pandemin eskalerade snabbt. Folkhälsomyndigheten höll dagliga presskonferenser och restriktionerna ändrades i rask takt. Merparten av oss förstod allvaret och fick också en rejäl tankeställare i frågan om just beredskap. Och kanske plockades broschyren fram igen, även om det för vissa gick över styr när butikshyllor länsades på toalettpappersbalar och konservburkar...
Idag lever vi med ett fullskaligt krig tvärs över Östersjön som kan få allvarliga konsekvenser för oss, beroende på vad knäppisen i öst bestämmer sig för. Fler hackerattacker och kapade it-system är förmodligen att vänta. Att vara förberedda på sådana situationer är nödvändigt. I boken ”Prepping – att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta”, skriven av Anna-Maria Stawreberg, delar svenska preppare med sig av sina erfarenheter. Läsaren möter här tjänstemannen på UD, pensionären som försöker bli självförsörjande och paret som lagrar hundratals liter vatten. Det är en bra och intressant bok att ha hemma.
”Vi är inga preppers, men...”
Jag och min familj är inga fullfjädrade preppers. Det finns inget nedgrävt skyddsrum i trädgården att fly till. Men vi bor i ett äldre hus strax utanför stan, och därför har vi ett ganska välfyllt matförråd av både torrvaror och konserver för att klara oss ett par veckor. Det finns vattendunkar, värmeljus, batterier, mediciner, spritkök, vevradio och vattenreningstabletter. Vi har även ett elverk ifall vi skulle bli strömlösa en längre tid. För många är det kanske prepping på högsta nivå, för oss ett slags basutbud. Och det finns en stor tillfredsställelse i det, en trygghet.
Vi är hyfsat förberedda på en mindre kris av något slag. Men kunskap väger lätt och därför går det alltid att förbättra och utöka. Nu pågår Beredskapsveckan, en nationell, årlig informationskampanj där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill få fler att stärka sin egen beredskap innan en kris eller ett krig hotar. I år är temat ”Sätt igång”. På Kulturhuset Skagerack arrangeras nu på lördag den 28 september en fullspäckad beredskapsdag. Där kan du bland annat smaka på en krislunch, besöka en bandvagn, packa en krislåda eller få tips och råd inför olika situationer som kan uppstå.
Att ”sätta igång” behöver inte vara så svårt. Köp ett extra paket pasta och några konserver varje gång du handlar. Då har du snart byggt upp ett eget litet Lill-Konsum. Har du redan en bra beredskap hemma? Hur ser den ut? Och hur går dina tankar inför en eventuell kris? Hör gärna av dig och berätta mer.
LÄS OCKSÅ: Vissa berättelser lämnar aldrig hjärtat
