KRÖNIKA • Fredagen den 17 november 2023 var världens dagsmedeltemperatur för första gången 2,0 grader högre än för 160 år sedan. Rekord i global medeltemperaturökning, alltså! Men också rekord i havstemp, skyfall, stormar, översvämningar, minskning av havsisarna i Arktis och Antarktis. Och i antal klimatflyktingar, just nu två miljoner i Somalia.
2023 är också året då det för första gången finns överväldigande vetenskapliga bevis för att mycket av det som sker har samband med människans påverkan på planetens klimatsystem. Utsläppen av växthusgaser, den schablonartade ekonomiska tillväxten, livsstilen hos oss världens medel- och överklass.
Det är med detta i bagaget som världens alla regeringar nu samlats i Dubai till COP 28, FN:s viktigaste klimatkonferens sedan Parismötet 2015. Plus parlamentariker, forskare och folk från näringsliv och organisationer.
Tre punkter på agendan är viktigast:
1. Den globala översynen, GST (Global StockTake). En examen, utvärdering av vad som gjorts i klimatarbetet de senaste åtta åren. Facit ligger på bordet: Om ländernas nuvarande klimatlöften (NDC-erna, Nationally Determined Contributions) genomförs kommer planeten att vara 2,4-2,9 grader varmare kring år 2100. En annan värld, troligen betydligt sämre att leva i än dagens.
Mötet i Dubai måste därför komma överens om en kraftig uppsnabbning av ländernas åtagande, deras NDC-er. Det är politiskt minerad mark: Om mötet enbart, som många vill, kräver tuffare tag av de ”utvecklade länderna” – USA, EU m fl – så missar man dagens största utsläppare: Kina, Indien, Brasilien, Saudiarabien (nationer som fortfarande, när det passar dem, definierar sig som utvecklingsländer). EU vill ställa hårdare krav på G 20-länderna, det vill säga de allra rikaste nationerna. Utan klimaträttvisa, inga framgångar!
För att på lång sikt klara Parismötet 1,5-gradersmål – som nu alltså redan överskridits – måste utsläppen minska med drygt 40 procent till 2030. Dessutom krävs att redan utsläppt koldioxid fångas ur luften och lagras, i planetens skogar, våtmarker och i bergrum med tekniska metoder. Det kallas ”nettonegativa utsläpp”.
Bildspel från COP 28 - texten fortsätter.
2. Finansieringen. Första mötesdagen kom den positiva nyheten att man enats om ett antal miljarder kronor i fonden för ”skador och förluster”. Pengar som fattigare länder kan söka för att återuppbygga sådant som förstörts i väderkatastroferna. Den stora ”Klimatfonden” för att minska utsläppen innehåller äntligen de 100 miljarder dollar/år som länge utlovats
3. Utfasning av olja och kol. Hur blir den diskussionen, med en mötesordförande som också är mäktig oljeshejk? Katastrof, säger många miljöorganisationer och bojkottar Dubai. Medan andra aktörer ser möjligheter och att fossilindustrin nu på allvar dras in och kan utkrävas ansvar.
Sverige ”räddas” i Dubai, tack vare EU:s radikala klimatpolitik. Men alla vet att vi skämmer ut oss, med en kraftig ökning av utsläppen de kommande åren. Något som den ansvariga klimatministern Romina Pourmokhtari blåljög om i SVT i torsdags kväll.
LÄS MER:Fem saker att hålla koll på under klimatmötet
LÄS MER:Krig och konflikt skuggar viktigt framtidsmöte
LÄS MER:Rivstart med beslut om omstridd klimatfond
