Annars ägnas dagen rätt mycket åt att publicera nyheter på vår webb och färdigställa torsdagens e-tidning, samt att försöka hålla koll på den flod av uppgifter som ramlar in in i lite olika kanaler.
Jag minns ett jobb jag gjorde på Sonfjället, det var några år sedan. För er som inte vet så är det fjället som sticker upp mitt i Härjedalen. Det reser sig i ensamt majestät, en nationalpark som sägs vara bland de björntätaste områdena som finns i Sverige. Jobbet handlade om att antalet besökare i nationalparken ökat år efter år, och jag gick upp där på skidor eftersom detta var i mars och då åker man skidor i Härjedalen.
Mycket riktigt, jag stötte på ett antal skidande, gående och pulkaåkande besökare och det blev till slut ett bra ”knäck” med flera exempel på hur nationalparkens popularitet ökat. Och det blev en fin men lång arbetsdag på fjället.
Ett annat jobb handlade om en kommunal chef som inte kunde bete sig. Det krävde en ganska stor arbetsinsats från min sida och slutade med att denne lämnade sitt jobb. Det är inte alltid så roligt att konfrontera människor med saker som landar i både kritik och rätt stora konsekvenser för deras del. Om den här chefen hade slutat ändå vet jag inte, men jag är rätt säker på att rapporteringen bidrog till det.
Ett tredje jobb handlade om att berätta om stigande vattennivåer och hur det påverkade en hel bygd, när vägar, gräsmattor och källare översvämmades. Det kom att handla bland annat om en flock kossor, som inte längre trivdes när deras äng vattenfylldes, och drog iväg genom stängslen, över E45 och mot högre höjder, dit vattnet inte nådde.
Allt det här är exempel på journalistik från min egen något blygsamma karriär i branschen. Inte alls lika omvälvande eller med samma genomslagskraft som hos de starkast lysande stjärnorna i journalistvärlden, men en vardag som jag delar med väldigt många journalister runt om i Sverige. Vi berättar vad som händer i de områden vi bevakar. Från stort till smått, i notiser, artiklar, reportage, granskningar – det är ett ständigt pågående arbete.
Vårt jobb är inte att tycka utan vi försöker förhålla oss objektivt till det vi skriver om, även om vi naturligtvis är människor. Men vi är också yrkesmän, vi verkar i en tradition, i ett sammanhang och vi har en stolthet i det vi gör. Vi tror att oberoende journalistik är en oerhört viktigt del av varje levande demokrati, om det så är i en kommun eller på ett nationellt plan. Vi är inte perfekta och felfria, men som varje hantverkare så strävar vi mot att hela tiden förbättra oss.
För det är i det jag landar, som svar på frågan om vad journalistik är. Det är ett hantverk, och precis som varje hantverk kräver det kunskap, erfarenhet och känsla. Och man blir bättre med tiden.
Som nybliven chefredaktör tänkte jag, med en viss regelbundenhet, skriva lite mer om detta hantverk. Jag tror det finns ett behov av att berätta mer om, och kanske resonera lite kring vårt arbete som journalister på Strömstads Tidning. Och så vill jag passa på tacka alla som hälsat mig välkommen och lycka till.
Det kan säkert behövas.
Mikael Andersson
chefredaktör och ansvarig utgivare
Strömstads Tidning.
