Studentsången hördes första gången 1852. Musiken av prins Gustav, texten av Herman Zätherberg. Den som då tog studenten kunde nästan med visshet räkna med en ljusnande framtid, i vart fall karriär.
Ännu 100 år senare var studenten något för få. På 60-talet försvann studentexamen i Sverige. Sista ”gamla” studenten i Uddevalla var 1968. Den finns dock kvar i våra grannländer. På 70- talet var firandet mer sparsamt. Men från 90-talet när alla linjer blev treåriga har firandet exploderat.
Många familjer har inte pengar till extra sommarlovsaktiviteter
Vilken framtid väntar dagens elever? Först är det sommarlov. Solen lyser lika på alla. Men förutsättningarna är olika. Barnfattigdom är en realitet. Röda Korset menar att 200 000 barn lever i ekonomisk utsatthet. Men det handlar inte om hunger. Det var bra att Lena Andersson med grötdebatten i SvD gjorde upp med den politiska nidbilden. Enligt EU:s statistik har Sverige näst lägst andel fattiga barn av alla EU-länder.
Men många familjer har inte pengar till extra sommarlovsaktiviteter för barnen. Och utan skolmaten ökar kostnaderna. Många barn kommer inte fara på semester. För de familjerna väntar en mulen sommar oavsett hur mycket solen lyser.
Ofta är det barn till asylsökande och nyanlända som drabbas. Men problemen är inte begränsade till dem. Det är därför bra när kommuner, stat och organisationer som Majblomman och andra går in och stöttar.
I dag är studenten kravet för att ens komma genom dörren till arbetsmarknaden
För studenterna är det framtiden som gäller. Förr var studenten hissen till framgång. I dag är studenten kravet för att ens komma genom dörren till arbetsmarknaden. Det är därför klokt av de kommuner som ordnar ferieskolor för elever som riskerar att inte komma in eller klara gymnasiet.
Vi behöver också fler högskoleutbildade, bland annat ingenjörer och lärare. Ett problem är dock att färre och färre klarar att ta sin akademiska examen på utsatt tid. Att sänka kraven är inte en lösning.
Kommuner och regioner behöver anställa 410 000 personer fram till 2031
Handelshögskolan i Stockholm har funderat att införa antagningsprov. Det är inte den bästa lösningen. Men både gymnasier och högskolor måste gemensamt se över vad som kan göras för att få fler studenter att i tid klara sina utbildningar.
Sverige behöver också många till andra bristyrken. Det handlar om äldreomsorgen och sjukvården. Kommuner och regioner behöver anställa 410 000 personer fram till 2031. Här krävs sannolikt bättre arbetsvillkor för att locka fler. Redan lockar nya fabriker i norr arbetskraft från den gemensamma sektorn.
Andra bristområden är bygg- och hantverkaryrken. Det är sektorer som vi gemensamt måste värdera högre.
För framtiden krävs att samhället med lock och pock tar tillvara alla nya svenskar. Redan nu gör många av dem viktiga insatser i vård och omsorger och kollektivtrafik. Men fler, inte minst kvinnor behövs i arbete. Språkutbildningar är ett måste.
Problemet kan lösas med rätt satsningar
Det är naturligt att många nyanlända elever och barn till utrikesfödda drar ner resultaten i svensk skola. Det är svårt att lära sig alla ämnen när man inte riktigt behärskar svenska språket.
Problemet kan lösas med rätt satsningar. I bästa fall bli en möjlighet. Vid läsåret 20/21 hade 44 procent av de svenskfödda 1995 börjat på högskolan. För födda i Sverige 1995, med utrikesfödda föräldrar, var siffran 51 procent. För dem som invandrat efter sju års ålder är andelen dock lägre. Men potentialen finns.
Med rätt resurser till skolan kan vi kanske alla gå mot en ljusnande framtid.
