Ingenstans bland de stora tyska partierna är motviljan mot Angela Merkel så stor som i Alternativ för Tyskland (AFD), som gjorde ett mycket bra val i september och kom in i förbundsdagen med nära 13 procent av rösterna. Därför jublade många av partiets företrädare när regeringssamtalen mellan Merkels kristdemokratiska union, liberala FDP och miljöpartiet De gröna – de så kallade Jamaicapartierna – kollapsade för snart två veckor sedan.
"Alldeles utmärkta nyheter för vårt land: Jamaicaexperimentet havererade innan det ens hann börja", twittrade ordföranden Jörg Meuthen, som är ensam på toppen efter partiledarkollegan Frauke Petrys dramatiska avhopp kort efter valet.
Stärkta av framgång
I helgen samlas omkring 600 delegater på AFD:s kongress i Hannover. Stärkta av partiets framgångar i valet, men också av en nyfunnen sammanhållning, enligt Melanie Amann, journalist på tyska Der Spiegel.
- Min känsla är att Petrys avhopp har konsoliderat AFD. Leden har slutits och en del moderata medlemmar har lämnat partiet, vilket har stärkt högerflygeln, säger Amann, som skrivit en bok om AFD.
Inga viktigare strategiska beslut ska fattas på kongressen, som främst handlar om personfrågor. Trots det kan den ge en fingervisning om åt vilket håll partiet är på väg. Bland förslagen finns en motion om att möjliggöra för en ensam ordförande att styra partiet, en fråga som högerflanken driver.
- Det handlar framför allt om inre maktstrukturer. Den politiska profilen hänger så klart ihop med vilka personer som leder partiet, så i den bemärkelsen blir det ett val av inriktning, säger Amann till TT.
Nytt försök
I torsdags påbörjade Angela Merkel sitt andra försök till regeringsbildning, den här gången med socialdemokratiska SPD. En sådan koalition, som styrt Tyskland den senaste mandatperioden, skulle sannolikt glädja AFD av två skäl: Dels skulle den göra partiet till största oppositionsparti, vilket ger fördelar i det parlamentariska arbetet, dels skulle den befästa bilden av ett kotteri i den politiska mitten, som AFD är mån om att lyfta fram.
Till dess att en ny regering är på plats i Berlin – med eller utan nyval – lär AFD fortsätta glädjas åt förbundskanslerns mödor och besvär.
- Varje nederlag för Merkel är en triumf för AFD, säger Melanie Amann.
Alternativ för Tyskland (AFD), eller Alternative für Deutschland på tyska, grundades 2013. Partiet fick snabbt ett uppsving i opinionen, men misslyckades med att komma in i förbundsdagen samma år.
Till en början fokuserade partiet på följderna av eurokrisen, som man ansåg hade hanterats felaktigt av Merkelregeringen. Vid en extrainsatt partikongress sommaren 2015 röstades den liberalkonservative partiordföranden och ekonomiprofessorn Bernd Lucke bort, och Frauke Petry tog över ledarskapet med Jörg Meuthen vid sin sida. Sedan dess har den politiska inriktningen blivit alltmer nationalkonservativ och retoriken islamfientlig och kraftigt invandringskritisk.
Under 2016 hade AFD stora framgångar i delstatsvalen i bland annat Sachsen-Anhalt, Rheinland-Pfalz, Baden-Württemberg och Mecklenburg-Vorpommern. Därefter skedde en nedgång i opinionsstöd, vilket många bedömare delvis förklarar med de många personkonflikterna i partiet. Vid kongressen i Köln i våras utsågs Alice Weidel och Alexander Gauland till toppkandidater inför höstens parlamentsval, sedan den då höggravida Frauke Petry förklarat att hon inte kandiderade.
I parlamentsvalet i september fick AFD 12,6 procent av rösterna, vilket gör partiet till det tredje största i förbundsdagen. Dagen efter valet meddelade Petry under dramatiska former att hon inte tänkte sitta i partiets riksdagsgrupp. Sedan dess har hon lämnat AFD och bildat en ny politisk rörelse, vilket gör Jörg Meuthen till ensam ledare. Petrys avhopp var kulmen på en tids uppslitande personstrider inom AFD, som bland annat grundade sig i att den nu avhoppade ledaren förespråkat en något mer pragmatisk linje än övriga partiledningen.